Please don't leave me

Well. Idag är det en sådan där dag när det känns som att alla problem är miltal ifrån verkligen men helt plötsligt överraskas jag sedan av att de sakta men säkert blåser tillbaka och lägger sig som ett orosmoln i min mage.
Men det har varit en bra dag, Grey's innebär alltid bra dagar!

Just nu sitter jag och lyssnar på musik blandat med fotboll och Patrik och Victors röster medan jag också smsar med Cissi. Upptagen kvinna, eller hur? Oerhört.
Känns verkligen som att dagarna bara flyger förbi och veckorna avlöser varandra i rasande fart. Snart är det sommarlov och efter sommarlovet väntar finalen, studenten och sedan något slags nytt vuxenliv.
Hur som helst, tillbaka till att tiden försvinner iväg. Det är sjukt snart lov, ledighet och underbar sommar.
Karin gick sin sista dag i skolan idag och drar till Norge under hela sommaren för att jobba, snacka om att man inte kommer se den minsta glimt av henne. Känns hur trist som helst, men vi får ställa till med att ordentligt kalas när hon infinner sig i landet Sverige igen sedan.

Jag längtar till morgondagen som leder till fredag, som sedan leder till helg och massa jobb.
Dubbelpass båda dagarna och fint klirr i kassan i slutet av juni månad då studiebidraget åkt på semester.

Well. Nu ska jag bege mig till tråkig fotboll och hålla herrarna sällskap.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback