-
Dina ögon vandrar sådär stillsamt över omgivningen
Jag räknar minuter och timmar tills då när allt blir som vanligt
När teaterleken inte existerar och vi är något större
Dina händer trummar mot bordskivan
och blicken vittnar om att du befinner dig bortom det här
Mina händer tvinnas, min blick söker din och jag låter mina tankar vandra
Bort till något som du aldrig kommer att förstå
Något som vi aldrig kommer att dela
Dina fötter möter grusvägen
och jag betraktar hur du målmedvetet tar dig fram längs vägen
där ingenting utom du existerar
Jag önskar bort dig dit där saker förändras och allting skulle räcka till
En plats där du och jag är en tvåsamhet och allting annat för smått
Och jag skräms nog av att erkänna att jag skulle ge allt
För att vi skulle bli något större
Jag räknar minuter och timmar tills då när allt blir som vanligt
När teaterleken inte existerar och vi är något större
Dina händer trummar mot bordskivan
och blicken vittnar om att du befinner dig bortom det här
Mina händer tvinnas, min blick söker din och jag låter mina tankar vandra
Bort till något som du aldrig kommer att förstå
Något som vi aldrig kommer att dela
Dina fötter möter grusvägen
och jag betraktar hur du målmedvetet tar dig fram längs vägen
där ingenting utom du existerar
Jag önskar bort dig dit där saker förändras och allting skulle räcka till
En plats där du och jag är en tvåsamhet och allting annat för smått
Och jag skräms nog av att erkänna att jag skulle ge allt
För att vi skulle bli något större
Kommentarer
Trackback